Det finns två tänkbara alternativ i vart och ett av de fall Maciej Zaremba tar upp i sin serie: antingen har någon utsatts för direkt eller indirekt diskriminering eller så har de det inte.

Om någon utsatts för det torde alla människor vid sitt sunda förnuft förstå att det är en dålig sak som måste åtgärdas – vilket inte nödvändigtvis måste ske genom att man ”sätter dit” en lärare. Det handlar snarare om att man utbildar lärarkåren för att bättre skapa en miljö som främjar kritiskt tänkande iställer för ”äckelkänslor”.

Om å andra sidan ingen har utsats för diskriminering så är detta inte ett problem. Under förutsättning att högskolan gör som den är ålagd i lagen och faktiskt utreder saken så att man kan vara säker.

För om jag skulle hugga micketrefot i armen med en kniv, visst tycker alla att man borde utreda huruvida jag borde få handha knivar på det viset eller inte? Även om jag hävdar att ”det inte var så farligt”.