<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
		>
<channel>
	<title>Kommentarer till Genus, schmenus</title>
	<atom:link href="http://elohite.wordpress.com/2008/10/31/genus-schmenus/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://elohite.wordpress.com/2008/10/31/genus-schmenus/</link>
	<description>En politisk kommentar</description>
	<lastBuildDate>Thu, 16 Apr 2009 12:46:50 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
		<item>
		<title>Av: elohite</title>
		<link>http://elohite.wordpress.com/2008/10/31/genus-schmenus/#comment-64</link>
		<dc:creator>elohite</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Mar 2009 15:34:54 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://elohite.wordpress.com/?p=60#comment-64</guid>
		<description>För det första används marxistisk analys som en metod även inom andra dicipliner än genusvetenskap. Och den, liksom övriga metoder som tillämpas inom beteendevetenskaplig, kulturanalytisk och samhällsvetenskaplig forskning visar tydligt på underliggande strukturer som skapar skiljda förutsättningar för kvinnor och män. Detta kan bland annat ses genom de starka statistiska korrelationer du talar om. Och precis som naturvetenskapen kan dra slutsatsen att eftersom det finns en stark korrekaltion mellan att släppa ett föremål och att det faller till marken så finns gravitation i någon form så kan genusvetenskapen dra slutsatsen att eftersom det finns en stark korrelation mellan statusfyllda, välbetalda yrken och män så finns en underliggande social struktur som ger män fördelar. Forskningen är förståss inte fullt så enkel, men det är en av de metoder som används.

Att miljökämpar blir ekologer gör inte ekologin mindre till en vetenskap. Och att genusvetarna eftersträvar ett jämställt samhälle gör inte genusvetenskapen till mindre av en vetenskap. Däremot är det väldigt lätt att försöka vifta bort en obehaglig sanning genom att strunta i vetenskapliga inlägg och attackera personen bakom.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>För det första används marxistisk analys som en metod även inom andra dicipliner än genusvetenskap. Och den, liksom övriga metoder som tillämpas inom beteendevetenskaplig, kulturanalytisk och samhällsvetenskaplig forskning visar tydligt på underliggande strukturer som skapar skiljda förutsättningar för kvinnor och män. Detta kan bland annat ses genom de starka statistiska korrelationer du talar om. Och precis som naturvetenskapen kan dra slutsatsen att eftersom det finns en stark korrekaltion mellan att släppa ett föremål och att det faller till marken så finns gravitation i någon form så kan genusvetenskapen dra slutsatsen att eftersom det finns en stark korrelation mellan statusfyllda, välbetalda yrken och män så finns en underliggande social struktur som ger män fördelar. Forskningen är förståss inte fullt så enkel, men det är en av de metoder som används.</p>
<p>Att miljökämpar blir ekologer gör inte ekologin mindre till en vetenskap. Och att genusvetarna eftersträvar ett jämställt samhälle gör inte genusvetenskapen till mindre av en vetenskap. Däremot är det väldigt lätt att försöka vifta bort en obehaglig sanning genom att strunta i vetenskapliga inlägg och attackera personen bakom.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
	<item>
		<title>Av: Lövet</title>
		<link>http://elohite.wordpress.com/2008/10/31/genus-schmenus/#comment-62</link>
		<dc:creator>Lövet</dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Mar 2009 12:14:49 +0000</pubDate>
		<guid isPermaLink="false">http://elohite.wordpress.com/?p=60#comment-62</guid>
		<description>Njaa jag tycker det finns en skillnad mellan genusvetenskap och andra vetenskapliga discipliner. Skillnaden är att det egentligen bara är en samhällsvetenskaplig analysmetodik (i princip Marx klassbegrepp projicerad på kvinnor/män istf arbetare/borgarskap).  En förklaringsmodell bland andra i n o m ett vetenskapligt fält. Sedan har uppvisar tillämpningen av  en annan mycket större skillnad - nämligen den att man inte strävar efter att pröva teorierna utan bara att bekräfta dem. Det är i själva verket definitionen på ovetenskaplighet och symptomen på att det vi talar om är en ideologi - inget annat.

Vad gäller dina referenser till statistiska (antar jag) &quot; data som visar på strukturella fenomen&quot; så är de inget annat än statistiska korrelationer. Först efter den ideologiska filtreringen ersätts de med orsakssamband, förklaringar och åtgärdsförslag. 

Din parallell till miljökämpar/ekologer var just ett sådant exempel. Det kan mycket väl vara så att det var det ursprungliga miljöengagemanget som drev valet  av utbildning inte tvärtom (jag tror det är så, eftersom man brukar se fältbiologerna ta på sina fjällrävenjackor redan i Åk 7). Jag tror det är samma sak - ja till och med mer uttalat - med genusideologi. Varför mer uttalat? Jo genusideologin är en så teoretiserad och akademiskt konstruerad bild av världen att ingen skulle komma på att intressera sig för den om man inte hade en mer lättbegriplig drivkraft - i detta fall feministisk jämställdhetsiver.</description>
		<content:encoded><![CDATA[<p>Njaa jag tycker det finns en skillnad mellan genusvetenskap och andra vetenskapliga discipliner. Skillnaden är att det egentligen bara är en samhällsvetenskaplig analysmetodik (i princip Marx klassbegrepp projicerad på kvinnor/män istf arbetare/borgarskap).  En förklaringsmodell bland andra i n o m ett vetenskapligt fält. Sedan har uppvisar tillämpningen av  en annan mycket större skillnad &#8211; nämligen den att man inte strävar efter att pröva teorierna utan bara att bekräfta dem. Det är i själva verket definitionen på ovetenskaplighet och symptomen på att det vi talar om är en ideologi &#8211; inget annat.</p>
<p>Vad gäller dina referenser till statistiska (antar jag) &#8221; data som visar på strukturella fenomen&#8221; så är de inget annat än statistiska korrelationer. Först efter den ideologiska filtreringen ersätts de med orsakssamband, förklaringar och åtgärdsförslag. </p>
<p>Din parallell till miljökämpar/ekologer var just ett sådant exempel. Det kan mycket väl vara så att det var det ursprungliga miljöengagemanget som drev valet  av utbildning inte tvärtom (jag tror det är så, eftersom man brukar se fältbiologerna ta på sina fjällrävenjackor redan i Åk 7). Jag tror det är samma sak &#8211; ja till och med mer uttalat &#8211; med genusideologi. Varför mer uttalat? Jo genusideologin är en så teoretiserad och akademiskt konstruerad bild av världen att ingen skulle komma på att intressera sig för den om man inte hade en mer lättbegriplig drivkraft &#8211; i detta fall feministisk jämställdhetsiver.</p>
]]></content:encoded>
	</item>
</channel>
</rss>
